Mitt namn är Yvonne Ineteg, jag är Vänsterpartist. Min ideologi har jag fått med modersmjölken, mamma var förebilden med sin orubbliga tro på ”alla människors lika värde”. Vi barn fick en tydlig moralisk kompass och träning i att argumentera för våra åsikter. Att själva ta reda på underlag för ställningstagande och handlingar var självklart, för som mamma sa ”ni ska aldrig gå i någon annans ledband”. Detta gör att jag känner en stark tillhörighet i Vänsterpartiet. Jag är nu pensionerad rektor och under denna mandatperiod har jag representerat mitt parti som ersättare i utskottet Lärande och stöd.

I min tidigare anställning som rektor (i annan kommun) fick jag delta i ett fantastiskt utvecklingsarbete tillsammans med kollegor, ledning och politiker. I Leksand blev det därför närmast chockartat att försöka få inblick i skolors strukturella uppbyggnad och styrkedjor. Jag upplevde att en tystnadskultur har präglat utskottets möten under mandatperioden och den totala bristen på närhet till verksamheten har som jag ser det varit ett hinder i att ta vårt ansvar för att styra och stödja inom lärande och stöd. Under mandatperioden har detta också tydliggjorts i anmärkningar från Skolverket och klart framkommit i både elev- föräldra- och personalenkäter.

Utskottet Lärande och stöd har ett ansvar och en skyldighet att bereda och fatta beslut så att våra kommunala förskolor och skolor ger barn och ungdomar en optimal, sammanhållen utvecklingsmiljö. För att styra och stödja de olika verksamhetsformerna krävs ett nära samarbete.  Anställda inom förskola och skola är våra viktigaste tillgångar, att ta till vara på deras erfarenheter och kunskaper i en kontinuerlig dialog runt gemensamma mål och medel är nödvändigt för att fatta beslut som leder till framgång och utveckling.

Vi har ett gemensamt ansvar för att invånare i Leksands kommun får största möjliga nytta av vårt arbete. De medel som anförtros oss ska användas där de gör mest nytta. Det är nyttan för våra invånare som skall styra hur vi använder våra resurser.

Enligt skollagen ska kvalitetsarbetet bedrivas både på huvudmannanivå och på varje förskole- och skolenhet. Huvudmannen ansvarar för att organisera utbildningen samt att följa upp och utvärdera måluppfyllelsen för att vid behov kunna förbättra verksamheten så att målen uppfylls. Kvalitetsarbetet på huvudmannanivå bygger på de uppgifter som kommer fram i verksamhetens kvalitetsredovisning.

För att skapa delaktighet i processen föreslår vi i Vänsterpartiet att utskottet träffar rektorer för förskola och skola två gånger per år, mars och september. Tema för marsdagen är att chefer i organisationen kan beskriva sina utmaningar för att nå styrdokumentens mål. I september sker en avstämning för att utskottet ska kunna göra prioriteringar inför nästa budgetår.

Vi föreslår även att i samband med Utskottet Lärande och stöds sammanträden också görs verksamhetsbesök. Politiker träffar då representanter för elever, föräldrar och personal för att skapa sig en bild av vardagen i förskola och skola. Resultatet sammanställs och analyseras för att tas upp kontinuerligt vid Lärande och stöds möten under året.

Utskottet Lärande och stöd har ett omfattande ansvar både som arbetsgivare och verksamhetsansvarig. En positiv utveckling gynnas då anställd personal blir lyssnade på som de experter de är och att deras erfarenheter tas till vara i utvecklingen av Leksands  kommunala skolor.

Yvonne Ineteg, ersättare i Lärande och Stöd

Vänsterpartiet Leksand

Här är vårt ställningstagande om Leksands skolor från April 2018:

Det här duger inte – Alliansens styrning av den kommunala skolan i Leksand

Under mandatperioden 2014 – 2018 har olika former av statistik uppvisat att elever i Leksands kommuns skolor inte uppnått förväntade kunskapsmål. Detta är baserat på externa och interna undersökningar av våra socioekonomiska förutsättningar.

Vänsterpartiet anser att politiker i utskottet för Lärande och Stöd bör visa ett större engagemang och stöd som arbetsgivare och verksamhetsansvariga för skolan för att ge kommande generationer i hela Leksand förutsättningar att lyckas i livet.

Stödjande information:

I början av mandatperioden var Lärande och Stöds ledamöter inbjudna till att ta del av den Inspektion av Skolverket som gjorts i samtliga grundskolor i kommunen. Vi fick veta att Leksands kommun har goda förutsättningar för att elever i kommunens grundskolor skulle kunna uppnå resultat i sina studier som ligger över medelnivå. Skolverket ställde sig dock frågande till varför kommunen förlägger sin ambition på lägsta nivå.

Vid ett föredrag av en representant från TENDENSOR  ( 2015 ) ang. Leksands kommuns möjligheter att uppnå  målet om 18 000 invånare till år 2025. Där redovisades många positiva förutsättningar. När frågan om hur stor betydelse elevresultat och skolornas status har, blev svaret mycket tydligt. Det är en avgörande faktor, skolorna måste ha ett mycket gott rykte och elevernas resultat bör ligga högt. Där framkom även att byskolor är en tillgång. Det nu liggande förslaget om nedläggning av hela eller delar av byskolor måste ses som kontraproduktivt när det gäller att främja tillväxten i kommunen och att skapa förutsättningar för Leksands byar att utvecklas.

Varje år sedan 2014 har några eller flera grundskolor redovisat ett underskott i sin budget. Vid dessa redovisningar har utskottet tagit del av informationen och sedan lagt informationen till handlingarna. På liknande sätt har varje års kvalitetsredovisning vad gäller eleverskunskapsnivå hanterats. Ett konstaterande om att resultaten borde vara bättre sker och därmed läggs informationen till handlingarna.

Lärarförbundets ranking av landets 290 skolkommuner år 2017. Här är några resultat vad gäller Leksands kommun.

Lärartäthet: plats 188 ( år 2016 plats 98 )
Lön:  plats 204 (  år 2016 plats 165 )

Enligt ”Dalabarometern” år 2016 , där det utifrån enkäter och mätningar görs en beskrivning av hur skolornas situation ser ut i länets kommuner.

Vad gäller Leksand anger man bland annat

Positivt: 
– Välutbildad personal
– Kommunen har påbörjat ett kvalitetssäkringsarbete

Negativt:
– Låga resultat vad gäller elevers måluppfyllelse
– Samverkan mellan politiker och personal i skolorna saknas

Behov:
– Utreda om organisationen i grundskolan är anpassad till det nya  kvalitetssäkringsarbetet

Kommunens medarbetarenkät för förskola/skola 2016 visade tydligt vilka områden som krävde utveckling:

• Vision och Ledning
• Ekonomi
• Kvalitet
• Styrning

Elevers resultat baserat på SCB:s statistik och olika centrala och regionala enkäter under perioden 2014 – 2017 har inte påvisat att kommunen uppvisat de resultat som vi har förutsättningar för.

Vänsterpartiet ifrågasätter varför utskottet endast fått ta del av elevernas kunskapsmåluppfyllelse för år 2017 utifrån den lägsta graden av betyg, E.
I kvalitetsredovisningen 2017 finns heller ingen redovisning om våra elevers kunskaper i förhållande till övriga landet, dessa redovisningar har skett tidigare.

Ovanstående exempel är ett litet axplock av resultat vad gäller grundskolans Organisation, Kvalitetssäkring och Budgetarbete.

Inte vid något tillfälle har det framkommit att ovanstående tillkortakommanden skulle bero på våra byskolor.

Under hela nuvarande mandatperiod hade utskotten haft alla möjligheter att aktivt arbeta med och ge förslag om förbättringar inom ovanstående områden.

 

Vänsterpartiets under mandatperioden framlagda synpunkter:

Vänsterpartiet har under mandatperioden vid ett flertal tillfällen påpekat utskottets ansvar i att bereda och fatta beslut för att ge grundskolorna positiva förutsättningar för att fullfölja de uppdrag som styrdokumenten anger.

Vänsterpartiet har under mandatperioden bl.a. lagt fram följande förslag i utskottet Lärande och Stöd:

• Organisera möten mellan rektorer och ledamöter där utskottets ledamöter kan få en inblick i skolornas styrkor och behov av stöd för vidare utveckling.(Detta avslogs med motiveringen att ”det behövs inte” och ”vi har inte tid”)
• Vad gäller budgetarbete har V vid flera tillfällen lagt förslag på att
• Analysera om budgeten är rätt
• Upprätta en handlingsplan då en skolas budget i prognosen visar ett negativt utfall, där åtgärder som t ex stöd för rektor att vända det negativa utfallet skall träda in, att analysera orsak, att utarbeta ett lätt överskådligt underlag som rektor kontinuerligt kan delge samtlig personal och även redovisa vid föräldramöten för att öka insyn och delaktighet. ( V fick inte gehör för detta förslag ).
• Ett flertal förslag har även lagts vad gäller kvalitetsarbete, t ex:
• Ge rektorer och personal i grundskolorna möjlighet att för utskottet informera om sina framgångsrika arbetssätt och även delge ev. behov för att utveckla dessa.
• Att ge utskottet inblick i hur styrkedjan (ansvarsfördelning) ser ut i grundskolan och även få en analys om denna är optimalt anpassad till det kvalitetssäkringsarbete som infördes 2014.
• Att ge utskottet en information om det finns en flerårig kompetensutvecklingsplan baserad på elevers resultat och personalens enkätsvar där behov av utveckling av vision, ledning och styrning framgick. (det har heller inte hörsammats av utskottet).

Vänsterpartiets kommentarer:

Vänsterpartiet ifrågasätter starkt förslaget om förändrad organisation av kommunens grundskolor. Det finns inga grunder i forskning för att kvalitet eller budget skulle förbättras på grund av att byskolor läggs ner. Det krävs helt andra aktiva och långsiktiga insatser för att det skall ske. Att genomföra utveckling enligt de behov som medarbetarenkäten 2016 identifierade bedömerVänsterpartiet ha störremöjligheter att ge bättre utbildning till våra barn och ungdomar utifrån satsade pengar än det liggande förslaget med nedläggning av hela eller delar av byskolor.

 

Här följer citat från skriften ”SMÅ SKOLOR VS STORA SKOLOR” sammanställd av ekonom Mikael Doepel, 21.1.2017

”Omfattande studier gjorda i USA visar att det inte finns hållbara kvalitetsargument (t ex bättre valmöjligheter eller resurser) för större skolor, tvärtom klarar sig elever från små skolor bättre i fortsatta studier, fostrar bättre samhällsmedborgare (tolerans, respekt, jämlikhet, ansvar för självstyrning) samt har mindre våld och beteendeproblem. Föräldrarnas engagemang i mindre skolor är större vilket har ett direkt positivt samband till prestationer, därtill är tryggheten avsevärt större i små skolor (vilket påverkar självförtroendet och självkänslan, vilket i sin tur har långtgående följder).”

”En omfattande forskningsöversikt gjord av Linnéuniversitetet i Sverige ( bra studie, kritisk och objektiv) påvisar att fastän undersökningen om sambandet mellan skolstorlek och prestation inte är entydiga, visar forskningen att specifikt vid de lägre årskurserna är inverkan av mindre skola positiv på studieframgången. Förhållandet skolstorlek och social situation undersöktes i en svensk kontext, vilket påvisade att mindre skolor upplevs som tryggare medan möjligheten till anonymitet är sämre än i stora (men detta är ett behov för främst äldre elever, enligt undersökningen). Det går att statistiskt säkerställa att elever på större skolor har högre grad av frånvaro och en större frekvens av avhopp. I 7 fall av 10 ( resterande 3 hade inget statistiskt signifikant samband) påvisas en mer positiv attityd bland lärare i mindre skolor (forskningen koncentrerad till lägre årskurser), vilket indirekt påverkar såväl elevernas trivsel som skolresultat.”

” En studie av småskolor i Sverige påvisar att när beslut fattas om skolan tas sällan barnperspektivet eller långtgående konsekvenser med i beräkningarna, argumenten för sammanslagning med större skolor är ofta bristfälliga + forskningen påvisar det motsatta, därtill beläggs ofta småskolor med kostnader enligt schablonsiffror, men i riktiga pengar räknat är kostnaderna de facto rätt så små”

Att ge våra tjänstemän ett så omfattande uppdrag som att ta fram ettförslag till en ny skolorganisation utan att i beslutet ange någon form av riktlinjer i skrift för varför omorganisationen skall ske eller vad den önskas uppnå är märkligt. Om inget finns dokumenterat är det också svårt att utvärdera. I en lärande organisation som är stadd i utveckling borde dessa förutsättningar vara självklara.

Vänsterpartiets slutsatser:

Företag i Leksand kräver alltmer kvalificerade medarbetare. Unga föräldrar som bosatt sig i kommunens byar förväntar sig hög kvalitet i våra byskolor, även familjer som ser sig om i länet efter attraktiva kommuner kommer också se vad Leksand har att erbjuda.

Att i det läget högprioritera målsättningen om ”billiga skolor” kommer inte vare sig att behålla våra unga familjer eller att locka hit nya.

Våra skolor är i förhållande till övriga landet inte några högkostnadsskolor, men frågan är om Leksandsalliansen vill konkurrera om att vara motsatsen. Eller kan det finnas en dold agenda där man har en önskan om att skapa förutsättningar för etablering av fler friskolor ?

Vi i Vänsterpartiet anser att en välutbildad befolkning ger möjlighet till välstånd för alla. Ett rikt och civiliserat samhälle har både råd och möjlighet att ha en välutbildad befolkning.

Vänsterpartiet Leksand

 

 

 

 

 

 

 

 

Uppdaterades: 05 sep 2018