Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) förutser att landsting och kommuner kommer att behöva höja skatterna med minst 2 kronor inom de närmaste åren för att klara att erbjuda medborgarna en god sjukvård, skola och äldreomsorg. För många medborgare skulle en sådan höjning av skatten vara en stor påfrestning. Läs mer
Lyckat årsmöte, Birgit Bååth blev omvald som ordförande, Verandaorkestern spelade och vi fick lämna över en bukett till Darsha och Markus som tack för deras arbete i Leksand med språkcafèt.
Interpellation till kommunalråd, kommunstyrelsens ordförande Ulrika Liljeberg.
Får alla barn del av förstärkt underhållsstöd?
Barnfattigdomen i Sverige har länge debatterats. Det har dock gjorts alldeles för lite för att komma tillrätta med detta problem. Ensamstående föräldrar, varav en majoritet är kvinnor, är en av de grupper som har halkat efter mest ekonomiskt under de senaste åren.
En viktig åtgärd för motverka barnfattigdom är att höja underhållsstödet för ensamstående föräldrar. Vänsterpartiet har i en uppgörelse med regeringen fått igenom en höjning med 300 kr per barn och månad. Höjningen trädde i kraft 1 september 2015. För många barn och deras föräldrar innebär detta ett mycket välkommet tillskott till en ansträngd ekonomi.
För Vänsterpartiet är det viktigt att denna satsning kommer alla barn till del. De barnfamiljer som har det allra svårast ekonomiskt är de som lever på ekonomiskt bistånd.
Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till Ulrika Liljeberg:
– Får även de barn vars förälder mottager ekonomiskt bistånd från kommunen, ta del av höjningen av underhållsstödet?
Vänsterpartiets mål är ett jämlikt samhälle, där alla bidrar solidariskt och rättvist genom skatter och där vi arbetar aktivt med jämställdhet och att utjämna sociala och Ekonomiska klyftor mellan människor. Vi tror att ett sådant samhälle skapar empati, samhörighet, gemenskap och värnande om varandra.
De skattepengar vi alla gemensamt bidrar med ska gå till det de är avsedda för: generell välfärd. Vi säger nej till privata vinster i välfärden. Vi kommer att arbeta för att det finns tillräckligt med utbildad personal för verksamheterna inom vård, skola och omsorg för att det ska bli en hög kvalitet och bra arbetsmiljö för alla.
Kommunen behöver bli en god arbetsgivare. Idag har vi alldeles för många otrygga anställningar inom vår verksamhet. Vi behöver prioritera arbetet med att kunna erbjuda heltid till alla som önskar. Antalet timanställningar behöver genom aktiva åtgärder minskas. Vikariesystemet behöver ses över och fås att fungera på ett tillfredsställande sätt. Oskäliga skillnader i löner och anställningsformer mellan kvinnor och män behöver rättas till.
Fritidsgårdarna ska inte läggas ner utan tvärtom utvecklas. Kommunen ska vara huvudman och tillsammans med ungdomar, föreningar och andra göra det attraktivt att komma dit. Tillgänglighet till fritid kultur och idrott får aldrig bli en plånboksfråga. Därför är det viktigt att kommunen ger tillräckligt med resurser så att alla har råd att vara med och att stödet går till olika former av idrotter och kulturutövande. Barns och ungdomars egna idéer skall tas tillvara.
Vi föreslår kommunfullmäktige besluta enligt nedan:
Att fastställa skattesatsen för Leksands Kommun för år 2016 till 22,29 kr.
Att för planperioden anta förvaltningens förslag till mål och budget för 2016 – 2018 med följande ändringar:
Att för planperioden anta ett avkastningsmål om 1 % av skatter och bidrag, vilket ger
4,2 miljoner kr i utökad ram att fördela enligt följande :
1,2 miljoner kr till Vård och Omsorg
2,0 miljoner kr till Lärande och Stöd
0,5 miljoner kr till sommarjobb för ungdomar
0,5 miljoner kr till fritidsgårdarna Brandmannen och Jippo
Regeringen verkar backa i frågan om att stoppa den fria etableringsrätten för privata vårdcentraler. Det gör inte vänsterpartiet, frågan är än viktigare nu när vi börjar se de negativa konsekvenserna av borgarnas reform. Det stora problemet med en fri etableringsrätt av vårdcentraler är att det är marknaden som styr var man etablerar sig. När vinstintresset får råda så startas nya vårdcentraler i huvudsak i tätbefolkade områden och landsbygden blir utan.
Lönsamheten styr och våra skattepengar används inte fullt ut till verksamhet utan även till privata vinster. Rätten till en god hälsa har blivit en klassfråga. De som gynnas är personer med mindre vårdbehov och högre socioekonomisk status. Riksrevisionsverket har kritiserat det fria vårdvalet för att det har just denna effekt. Läs mer
Fullt hus på ABF-lokalen i Leksand ikväll när jag skulle prata om utbildningsfrågor och om ett värdigt flyktingmottagande. Fick också känna på snö för första gången denna säsong.