Ta fram odlingsbar mark centralt och låt även de som bor i lägenheter kunna odla sina egna växter och grönsaker.
Det tycker Lena Ihlar i Leksand som just lämnat in förslaget som en motion.
– Det finns bara fördelar, så jag har svårt att se hur kommunen skulle kunna säga nej, menar hon.
Motion om odling på kommunal mark
Bakgrund: Intresset för och behovet av egen odling har på senare tid ökat markant. Många är de positiva effekterna, förutom det uppenbara i att odlandet ger egna, lokala grönsaker och/eller vackra växter som även gynnar pollinerande insekter.
Egen odling är hälsosamt på många sätt och har en dokumenterat särskilt gynnsam effekt mot stressrelaterade tillstånd. Att odla tillsammans med andra människor uppmuntrar dessutom såväl sociala gemenskaper som integration och sammanhållning runt en kreativ mötesplats. Mycket glädje odlas, samtidigt som salladen och löken sås och skördas.
Lokal odling bidrar till ökad grad av självförsörjning av livsmedel, vilket har visat sig behövas i tider av kris när försörjningen av någon orsak brister.
Närodlat är betydelsefullt för den biologiska mångfalden och för ett hållbart samhälle. Det ger mervärden på många skilda sätt.
Odlandet kan användas i många olika sammanhang; för bättre hälsa, för social gemenskap, för utbildning.
Stadsodling innebär att medborgarna får möjlighet att odla tillsammans på gemensam, kommunal mark. Särskilt gynnas då medborgare som saknar egen mark eller annan möjlighet att odla. Många kommuner i Sverige använder idag en del av den gemensamma marken till odlingslotter för sina medborgare.
Med denna motion föreslår vi att Leksands kommun undersöker möjligheten att upplåta en del av kommunens mark till odlingslotter för sina medborgare. Behovet av odlingslotter är störst där flest flerfamiljsfastigheter finns, vilket i vår kommun betyder Leksands Noret.
När lämplig mark avsatts för projektet, bör kommunen även stå för igångsättning, att initiera och kommunicera projektet tills dess en förening bildats som kan ansvara för den fortsatta verksamheten.
Om projektet visar sig lyckosamt, kan med fördel mark senare upplåtas för odlingslotter även i kommunens övriga delar.
Vänsterpartiet föreslår kommunfullmäktige besluta:
Att starta projekt för odling på kommunal mark i Leksands Noret. Alla invånare i Leksands kommun ska här ges möjlighet att odla. Om projektet visar sig lyckat ska samma sak utföras i övriga kommundelar.
Att undersöka möjligheten att upplåta mark till odlingslotter i Leksands Noret.
Att upplåta mark till medborgarna för gemensam odling.
Att ansvara för igångsättning av projektet genom att initiera bildandet av en odlarförening.
Att upprätta riktlinjer för hur brukandet av kommunens mark i sammanhanget ska hanteras.
För Vänsterpartiet i Leksand, oktober 2021:
Inga Westlund, Yvonne Ineteg, Markus Kummu, Kajsa Fredholm
Dags att förbättra förskola och grundskolans ledning- och styrningsorganisation.
I nuvarande läge finns ingen strukturerad arbetsordning för en kommunikativ styrkedja utifrån Skolverkets direktiv för dialog mellan beslutsfattare och verksamhetsansvariga.
I vår lilla kommun är tjänstemannaledningen indelad i tre led: rektor, avd chef och skolchef. Det är som om man upprättat vattentäta skott mellan beslutsfattare och verksamhetsansvariga rektorer. Vid samtal med personal inom förskola och skola påtalar man att ”ni fattar en massa beslut men ni har ju ingen aning om hur vi jobbar”.
Enligt Skolverkets undersökningar är det tydligt att framgångsrika skolkommuner har väl utvecklade kommunikations- och uppföljningssystem i en styrkedja. Denna sammanhållande kedja sträcker sig från beslutsfattande politiker till förskolans och skolans personal.
Skolverket har kritiserat Leksands kommun angående avsaknad av kommunikation mellan beslutsfattande utskott och verksamhetsansvariga rektorer och deras verksamheter. Kritiken har även tydliggjorts i skrivelse från rektorer och i personalenkäter från förskolor och grundskolor.
I Utbildningsutskottet har det också framkommit en tydlig frustration från ledamöter om att ”vara steget efter” när det gäller bl a budgetöverskridande eller organisationsförändringar som lett till överraskande komplikationer, ett tydligt exempel är flytt av åk 7-9 från Åkerö skola till Sammilsdalsskolan
Skolverket anger i sina direktiv:
”Styrkedjan som ska säkra kvalitet”
”En fungerande styrkedja på lokal nivå är en nödvändig förutsättning för att nå de nationella målen för skolan”
”För att styrkedjan ska fungera måste huvudmannen, rektorer och lärare ta ansvar för att deras delar fungerar, men också för att skapa och stärka det som håller samman kedjan. En kedja består av personer, men främst åtgärder som måste genomföras på olika nivåer från huvudmannens strategiska arbete till lärarens insatser i klassen”
Vänsterpartiet yrkar:
-att utreda om Utbildningsutskottets ansvarsområde har den optimalt mest effektiva och kostnadsmässigt bästa styr- och ledningsorganisationen, för att efterleva alla lagar och förordningar som gäller för Huvudman med verksamhets- och arbetsmiljöansvar.
-att ge t ex Högskolan Dalarna i uppdrag om att utföra denna utredning och på detta sätt utöka samverkan med Högskolan Dalarna.
210914
Yvonne Ineteg,
Vänsterpartiet
Debattartikel i DT av Kajsa Fredholm 4 augusti 2021
Vad drömmer du? Jag drömmer om att kunna åka buss i Dalarna för en tia om dagen. Miljardärer drömmer om bosättningar på Mars och testkör rymdraketer medan vi andra får hantera klimatförändringarnas konsekvenser här på jorden.
”Att ett lågt biljettpris ökar resandet vet vi fungerar. Ju lägre pris, desto fler som reser”, skriver Kajsa Fredholm (V).
Minns du sommaren 2018 då röken låg tung över stora delar av Dalarna på grund av torkan som ledde till skogsbränderna? Känslan av obehag höll i sig länge. I sommar ser vi hur extremväder slår till i Tyskland och Belgien med skyfall och översvämningar som raserar hus och liv för många människor. Värmerekord på nästan 50 grader i Kanada och översvämningar i Kina. Forskare är överraskade över det som nu sker vid en grads uppvärmning av planeten. Man säger att det är uppvärmningen av Arktis som troligtvis bidrar till de ihållande värmeböljorna och skyfallen. Och att vi kommer vara tvungna att vänja oss vid det här i takt med att temperaturhöjningen fortsätter.
I Dalarna oroas vi av att den enorma dammen i Trängslet kanske inte kan stå pall om vi drabbas av extrema skyfall. Åtgärder krävs nu bums för att minska utsläppen av fossila växthusgaser.
Ett strå till stacken som Region Dalarna behöver dra är att öka resandet i länets kollektivtrafik då coronapandemin har gjort att resandet med buss och tåg i Dalarna har minskat.
Ett strå till stacken som Region Dalarna behöver dra är att öka resandet i länets kollektivtrafik då coronapandemin har gjort att resandet med buss och tåg i Dalarna har minskat. För att kunna öka det igen så föreslår Vänsterpartiet en sänkning av biljettpriserna med Dalatrafik. Det borde kosta en tia om dagen att ta bussen/tåget till jobbet eller skolan. Det fiffiga med vårt förslag är att du löser ett årskort för 3660 kronor men betalar månadsvis. Det blir 305 kronor i månaden.
Som en jämförelse kostar ett länskort för en 20-25 åring idag 1040 kronor i månaden, 10400 kronor för hela året. Det är ett högt pris som inte kommer få fler att resa mer.
Att ett lågt biljettpris ökar resandet vet vi fungerar. Ju lägre pris, desto fler som reser. Avesta kommun ökade resandet med 250 procent under åtta år av avgiftsfri kollektivtrafik. Tyvärr så beslutade den styrande majoriteten Dalasamverkan (Mp, C, M, Kd, L, Dsp) i Region Dalarna att stoppa den i slutet på förra året.
Vi i Vänsterpartiet menar att med den metod vi nu föreslår, så kan det samtidigt som vi sänker biljettpriserna, leda till en behövlig och regelbunden intäktsökning för Dalatrafik. Många fler av länets invånare kommer att få råd att köpa ett årskort och åka kollektivt. Det innebär även en möjlighet att kunna vidareutveckla busstrafiken på landsbygden med tätare turer, mindre fordon och nya linjer där det behövs.
Nu är det upp till övriga partier i Region Dalarna att haka på vårt förslag. Gör man inte det så skulle jag vilja veta, som resenär, vilka förslag man har för att öka resandet med kollektivtrafiken när pandemin lättar. Alla partier säger ju att vi behöver bli av med fossila växthusgaser så snabbt som möjligt.
Kajsa Fredholm, Vänsterpartiet Dalarna
Byn Kanngårdarna i Djura med sjutton gårdar har som första by i Leksands kommun beslutat att inte låta Lantmäteriet bilda vägförening. Tillsammans med Hedby byar, Brända och Höbby har Kanngårdarna satt sig in i kommunens beslut sedan 1972 om de enskilda vägarna och tagit advokathjälp för att förstå de lagstiftningar som gäller. Kanngårdarna har valt att säga nej till en lantmäteriförrättning, dels då kommunens lösning är extremt kostsam för fastighetsägare och skattebetalare och, framför allt, på grund av att det fortfarande är kommunens ansvar att sköta underhåll och upprustning av enskilda vägar i kommunen. Beslutet från 1972 är bindande och gäller fortfarande. Läs mer
Som det har gått att läsa om i media så vill IOGT/NTO och den egenägda Byggnadsföreningen Svea i Leksand sälja Sveasalen. Helst vill man sälja till Leksands kommun.
Kulturskolans ledning har sagt att de önskar ta över Sveasalen för sin verksamhet och de har lovat att de skulle kunna sköta uthyrningen till Leksands föreningar och ansvara för lokalernas skötsel.
Vänsterpartiet tycker att det är viktigt att det är kommunen som tar över ägandet och driften om nuvarande ägare beslutar att det ska säljas. Det gäller då både Sveasalen och fastigheten där biografen Visir ligger. Demokratin kräver mötesplatser och Sveasalen är en sådan.
Det vore väldigt sorgligt om en försäljning skulle ske till privata aktörer. Det skulle kraftigt försämra för Leksands kulturliv och föreningars möjligheter till att hålla möten i bra lokaler.
210611, Vänsterpartiet Leksand gm Kajsa Fredholm
Vid kommunfullmäktigemötet 10/5 2021 hade Vänsterpartiet två ändringsyrkanden i ärende 10: Bostadsförsörjningsplan 2021-2023.
Dessa avslogs av fullmäktige, därav denna reservation.
1. Ändringsyrkande från Vänsterpartiet
Stryk i formulering 3.1 punkt 3 (sid.12.):
”Leksandsbostäder ska bygga cirka 20-30 lägenheter per år fram till 2025 under förutsättning att marknadsanalyser visar att det finns en affärsmässighet i detta”
Vänsterpartiet vill stryka:
”under förutsättning att marknadsanalyser visar att det finns en affärsmässighet
i detta”
Den huvudsakliga anledningen till att vi reserverar oss från att behålla denna formulering, är att vi anser den står i motsättning till Leksandsbostäders uppdrag, som det formuleras i bostadsförsörjningsplanen enl. 3.8 (kommunen skall verka för ett flexibelt och allsidigt bostadsbyggande) och skulle kunna användas till, att till exempel, förhindra bostadsbyggande av lägenheter som möter de behov som finns, med förevändningen att affärsmässighet i byggandet saknas.
Kön till hyreslägenheter hos Leksandsbostäder ( ca 2 800 pers) visar att behoven till dessa är stora. Att skriva in förutsättningar om affärsmässighet i bostadsförsörjningsplanen, ser vi som en risk att det byggs för få hyresrätter av vårt kommunala bostadsbolag.
2. Tilläggsyrkande vid 3.3 (sid. 13):
”Att kulturmiljöprogrammet skall vara en del av de verktyg som används för bedömningar rörande byggnationer. “
Vi ser framtagandet av ett Kulturmiljöprogram som ett positivt och viktigt steg i att värdesätta och i framtiden förvalta Leksands unika miljöer.
Kulturmiljöprogrammet innehöll till att börja med Rekommendationer och riktlinjer i fråga om att bygga nytt, bygga till och renovera på ett varsamt sätt. Dessa har man i utskottet för samhällsbyggnad valt att lyfta ur kulturmiljöprogrammet, trots att de skulle kunna göra detta verktyg än mer kraftfullt i frågan om att skydda känsliga miljöer.
Att skriva in att ett så viktigt verktyg, som kulturmiljöprogrammet är, används i planarbeten skulle kunna vara ett sätt att förekomma tidskrävande och kostsamma samrådsprocesser och överklaganden
Markus Kummu
Vänsterpartiet Leksand.