Vänsterpartiet delar alliansens vision; -att bli fler invånare i Leksands kommun, och anser därför att det måste byggas fler bostäder. Vi delar däremot inte alltid alliansens syn på hur detta ska gå till. Alla har inte möjlighet eller vilja att äga sin bostad. Vi föredrar att det byggs hyresrätter. Detta vet våra väljare. Läs mer
Det är genom politiken vi främst behöver agera för att kunna ställa om, och klara av att möta klimatförändringarna.
Det menade Jens Holm (V), riksdagsledamot med ansvar för klimatfrågorna, när han nyligen besökte Leksand.
Holm drog fullt hus vid ett öppet möte som arrangerats av Vänsterpartiets lokala förening. Han gav flera exempel på vad politiken kan och borde åstadkomma för att möta de hotande klimatförändringarna.
Ett exempel är gemensamt ägande
– Gemensamt ägande ger rätt till insyn i verksamheten, och möjlighet att kunna påverka, sa Holm. Det ger makt att styra utvecklingen åt rätt håll. Att politiken inte alltid tar den möjligheten exemplifierade han genom statliga Vattenfall.
– Regeringen borde ha gett Vattenfall i uppdrag att lägga ner kolgruvorna i Tyskland istället för att sälja verksamheten.
SJ är ett annat exempel som staten borde styra mer, anser Holm. Bolaget kan ges andra mål än att bara ge vinst.
– Jag saknar visioner från regeringen, som borde ge fler direktiv till SJ. Till exempel att underlätta för utlandsresor och att kunna ta med sig cykeln på tåget.
Klimatfrågan vår tids ödesfråga
Att klimatfrågan är både allvarlig och akut illustrerade Holm genom att peka på forskningen om klimatet. Under de senaste 800 000 åren, har koldioxidhalten i atmosfären rört sig mellan 200-300 ppm. Under 1900-talet har den andelen, på bara några decennier, stigit till över 400 ppm. >
– Vi lever i en extrem tid, bara en ytterst kort period av industrialisering och kapitalism har fått dessa följder. Nu krävs politiska beslut och åtgärder av enastående slag.
Genom politiken går det också att styra genom subventioner på verksamheter som motverkar fossila utsläpp, och att hårdare beskatta det som driver på klimatförändringarna.
– Det bör fokuseras mer på ekonomin, vilka verksamheter bankerna investerar i. Våra AP-fonder investerar till exempel i världens största fossila bolag.
– Genom politiska beslut kan vi ändra människors beteende, menade Holm. Jag trodde till exempel inte att rökförbudet som infördes för snart 20 år sedan skulle fungera. men det gjorde det.
Besök hos Clas Ohlson och kommunens ekologer
Jens Holm besökte under dagen även Clas Ohlson, där han informerade sig om hur man arbetar med transporterna till och från centrallagret i Insjön.
Han fick även träffa Leksands kommunekologer, Åsa Rydell och Ville Pokela. Temat var då skogen och de ekologiska följderna av ett modernt skogsbruk. Ekologerna pekade främst på förlusten av LONA, ett bidrag som varit mycket uppskattat av naturvården, men som nu prioriterats bort genom den budget som togs i riksdagen i höstas.
Jens Holm gör sin tredje mandatperiod i riksdagen, där han även är ordförande i riksdagens trafikutskott. Han har tidigare även representerat Vänsterpartiet i EU-parlamentet.
Kul att 861 personer eller 7,88% röstade på Vänsterpartiet i Leksand, som nu ökar med 1 mandat till 4 i kommunfullmäktige. Se valresultat
Arbetet för mer jämlikhet fortsätter.
Våra ordinarie ledamöter i kommunfullmäktige blir:
Inga Westlund,
Yvonne Ineteg,
Markus Kummu,
Ersättare:
Kajsa Fredholm
Mitt namn är Yvonne Ineteg, jag är Vänsterpartist. Min ideologi har jag fått med modersmjölken, mamma var förebilden med sin orubbliga tro på ”alla människors lika värde”. Vi barn fick en tydlig moralisk kompass och träning i att argumentera för våra åsikter. Att själva ta reda på underlag för ställningstagande och handlingar var självklart, för som mamma sa ”ni ska aldrig gå i någon annans ledband”. Detta gör att jag känner en stark tillhörighet i Vänsterpartiet. Jag är nu pensionerad rektor och under denna mandatperiod har jag representerat mitt parti som ersättare i utskottet Lärande och stöd.
I min tidigare anställning som rektor (i annan kommun) fick jag delta i ett fantastiskt utvecklingsarbete tillsammans med kollegor, ledning och politiker. I Leksand blev det därför närmast chockartat att försöka få inblick i skolors strukturella uppbyggnad och styrkedjor. Jag upplevde att en tystnadskultur har präglat utskottets möten under mandatperioden och den totala bristen på närhet till verksamheten har som jag ser det varit ett hinder i att ta vårt ansvar för att styra och stödja inom lärande och stöd. Under mandatperioden har detta också tydliggjorts i anmärkningar från Skolverket och klart framkommit i både elev- föräldra- och personalenkäter.
Utskottet Lärande och stöd har ett ansvar och en skyldighet att bereda och fatta beslut så att våra kommunala förskolor och skolor ger barn och ungdomar en optimal, sammanhållen utvecklingsmiljö. För att styra och stödja de olika verksamhetsformerna krävs ett nära samarbete. Anställda inom förskola och skola är våra viktigaste tillgångar, att ta till vara på deras erfarenheter och kunskaper i en kontinuerlig dialog runt gemensamma mål och medel är nödvändigt för att fatta beslut som leder till framgång och utveckling.
Vi har ett gemensamt ansvar för att invånare i Leksands kommun får största möjliga nytta av vårt arbete. De medel som anförtros oss ska användas där de gör mest nytta. Det är nyttan för våra invånare som skall styra hur vi använder våra resurser.
Enligt skollagen ska kvalitetsarbetet bedrivas både på huvudmannanivå och på varje förskole- och skolenhet. Huvudmannen ansvarar för att organisera utbildningen samt att följa upp och utvärdera måluppfyllelsen för att vid behov kunna förbättra verksamheten så att målen uppfylls. Kvalitetsarbetet på huvudmannanivå bygger på de uppgifter som kommer fram i verksamhetens kvalitetsredovisning.
För att skapa delaktighet i processen föreslår vi i Vänsterpartiet att utskottet träffar rektorer för förskola och skola två gånger per år, mars och september. Tema för marsdagen är att chefer i organisationen kan beskriva sina utmaningar för att nå styrdokumentens mål. I september sker en avstämning för att utskottet ska kunna göra prioriteringar inför nästa budgetår.
Vi föreslår även att i samband med Utskottet Lärande och stöds sammanträden också görs verksamhetsbesök. Politiker träffar då representanter för elever, föräldrar och personal för att skapa sig en bild av vardagen i förskola och skola. Resultatet sammanställs och analyseras för att tas upp kontinuerligt vid Lärande och stöds möten under året.
Utskottet Lärande och stöd har ett omfattande ansvar både som arbetsgivare och verksamhetsansvarig. En positiv utveckling gynnas då anställd personal blir lyssnade på som de experter de är och att deras erfarenheter tas till vara i utvecklingen av Leksands kommunala skolor.
Yvonne Ineteg, ersättare i Lärande och Stöd
Vänsterpartiet Leksand
Här är vårt ställningstagande om Leksands skolor från April 2018:
Under mandatperioden 2014 – 2018 har olika former av statistik uppvisat att elever i Leksands kommuns skolor inte uppnått förväntade kunskapsmål. Detta är baserat på externa och interna undersökningar av våra socioekonomiska förutsättningar.
Vänsterpartiet anser att politiker i utskottet för Lärande och Stöd bör visa ett större engagemang och stöd som arbetsgivare och verksamhetsansvariga för skolan för att ge kommande generationer i hela Leksand förutsättningar att lyckas i livet.
I början av mandatperioden var Lärande och Stöds ledamöter inbjudna till att ta del av den Inspektion av Skolverket som gjorts i samtliga grundskolor i kommunen. Vi fick veta att Leksands kommun har goda förutsättningar för att elever i kommunens grundskolor skulle kunna uppnå resultat i sina studier som ligger över medelnivå. Skolverket ställde sig dock frågande till varför kommunen förlägger sin ambition på lägsta nivå.
Vid ett föredrag av en representant från TENDENSOR ( 2015 ) ang. Leksands kommuns möjligheter att uppnå målet om 18 000 invånare till år 2025. Där redovisades många positiva förutsättningar. När frågan om hur stor betydelse elevresultat och skolornas status har, blev svaret mycket tydligt. Det är en avgörande faktor, skolorna måste ha ett mycket gott rykte och elevernas resultat bör ligga högt. Där framkom även att byskolor är en tillgång. Det nu liggande förslaget om nedläggning av hela eller delar av byskolor måste ses som kontraproduktivt när det gäller att främja tillväxten i kommunen och att skapa förutsättningar för Leksands byar att utvecklas.
Varje år sedan 2014 har några eller flera grundskolor redovisat ett underskott i sin budget. Vid dessa redovisningar har utskottet tagit del av informationen och sedan lagt informationen till handlingarna. På liknande sätt har varje års kvalitetsredovisning vad gäller eleverskunskapsnivå hanterats. Ett konstaterande om att resultaten borde vara bättre sker och därmed läggs informationen till handlingarna.
Lärarförbundets ranking av landets 290 skolkommuner år 2017. Här är några resultat vad gäller Leksands kommun.
Lärartäthet: plats 188 ( år 2016 plats 98 )
Lön: plats 204 ( år 2016 plats 165 )
Enligt ”Dalabarometern” år 2016 , där det utifrån enkäter och mätningar görs en beskrivning av hur skolornas situation ser ut i länets kommuner.
Vad gäller Leksand anger man bland annat
Positivt:
– Välutbildad personal
– Kommunen har påbörjat ett kvalitetssäkringsarbete
Negativt:
– Låga resultat vad gäller elevers måluppfyllelse
– Samverkan mellan politiker och personal i skolorna saknas
Behov:
– Utreda om organisationen i grundskolan är anpassad till det nya kvalitetssäkringsarbetet
Kommunens medarbetarenkät för förskola/skola 2016 visade tydligt vilka områden som krävde utveckling:
Elevers resultat baserat på SCB:s statistik och olika centrala och regionala enkäter under perioden 2014 – 2017 har inte påvisat att kommunen uppvisat de resultat som vi har förutsättningar för.
Vänsterpartiet ifrågasätter varför utskottet endast fått ta del av elevernas kunskapsmåluppfyllelse för år 2017 utifrån den lägsta graden av betyg, E.
I kvalitetsredovisningen 2017 finns heller ingen redovisning om våra elevers kunskaper i förhållande till övriga landet, dessa redovisningar har skett tidigare.
Ovanstående exempel är ett litet axplock av resultat vad gäller grundskolans Organisation, Kvalitetssäkring och Budgetarbete.
Inte vid något tillfälle har det framkommit att ovanstående tillkortakommanden skulle bero på våra byskolor.
Under hela nuvarande mandatperiod hade utskotten haft alla möjligheter att aktivt arbeta med och ge förslag om förbättringar inom ovanstående områden.
Vänsterpartiet har under mandatperioden vid ett flertal tillfällen påpekat utskottets ansvar i att bereda och fatta beslut för att ge grundskolorna positiva förutsättningar för att fullfölja de uppdrag som styrdokumenten anger.
Vänsterpartiet har under mandatperioden bl.a. lagt fram följande förslag i utskottet Lärande och Stöd:
Vänsterpartiet ifrågasätter starkt förslaget om förändrad organisation av kommunens grundskolor. Det finns inga grunder i forskning för att kvalitet eller budget skulle förbättras på grund av att byskolor läggs ner. Det krävs helt andra aktiva och långsiktiga insatser för att det skall ske. Att genomföra utveckling enligt de behov som medarbetarenkäten 2016 identifierade bedömerVänsterpartiet ha störremöjligheter att ge bättre utbildning till våra barn och ungdomar utifrån satsade pengar än det liggande förslaget med nedläggning av hela eller delar av byskolor.
Här följer citat från skriften ”SMÅ SKOLOR VS STORA SKOLOR” sammanställd av ekonom Mikael Doepel, 21.1.2017
”Omfattande studier gjorda i USA visar att det inte finns hållbara kvalitetsargument (t ex bättre valmöjligheter eller resurser) för större skolor, tvärtom klarar sig elever från små skolor bättre i fortsatta studier, fostrar bättre samhällsmedborgare (tolerans, respekt, jämlikhet, ansvar för självstyrning) samt har mindre våld och beteendeproblem. Föräldrarnas engagemang i mindre skolor är större vilket har ett direkt positivt samband till prestationer, därtill är tryggheten avsevärt större i små skolor (vilket påverkar självförtroendet och självkänslan, vilket i sin tur har långtgående följder).”
”En omfattande forskningsöversikt gjord av Linnéuniversitetet i Sverige ( bra studie, kritisk och objektiv) påvisar att fastän undersökningen om sambandet mellan skolstorlek och prestation inte är entydiga, visar forskningen att specifikt vid de lägre årskurserna är inverkan av mindre skola positiv på studieframgången. Förhållandet skolstorlek och social situation undersöktes i en svensk kontext, vilket påvisade att mindre skolor upplevs som tryggare medan möjligheten till anonymitet är sämre än i stora (men detta är ett behov för främst äldre elever, enligt undersökningen). Det går att statistiskt säkerställa att elever på större skolor har högre grad av frånvaro och en större frekvens av avhopp. I 7 fall av 10 ( resterande 3 hade inget statistiskt signifikant samband) påvisas en mer positiv attityd bland lärare i mindre skolor (forskningen koncentrerad till lägre årskurser), vilket indirekt påverkar såväl elevernas trivsel som skolresultat.”
” En studie av småskolor i Sverige påvisar att när beslut fattas om skolan tas sällan barnperspektivet eller långtgående konsekvenser med i beräkningarna, argumenten för sammanslagning med större skolor är ofta bristfälliga + forskningen påvisar det motsatta, därtill beläggs ofta småskolor med kostnader enligt schablonsiffror, men i riktiga pengar räknat är kostnaderna de facto rätt så små”
Att ge våra tjänstemän ett så omfattande uppdrag som att ta fram ettförslag till en ny skolorganisation utan att i beslutet ange någon form av riktlinjer i skrift för varför omorganisationen skall ske eller vad den önskas uppnå är märkligt. Om inget finns dokumenterat är det också svårt att utvärdera. I en lärande organisation som är stadd i utveckling borde dessa förutsättningar vara självklara.
Företag i Leksand kräver alltmer kvalificerade medarbetare. Unga föräldrar som bosatt sig i kommunens byar förväntar sig hög kvalitet i våra byskolor, även familjer som ser sig om i länet efter attraktiva kommuner kommer också se vad Leksand har att erbjuda.
Att i det läget högprioritera målsättningen om ”billiga skolor” kommer inte vare sig att behålla våra unga familjer eller att locka hit nya.
Våra skolor är i förhållande till övriga landet inte några högkostnadsskolor, men frågan är om Leksandsalliansen vill konkurrera om att vara motsatsen. Eller kan det finnas en dold agenda där man har en önskan om att skapa förutsättningar för etablering av fler friskolor ?
Vi i Vänsterpartiet anser att en välutbildad befolkning ger möjlighet till välstånd för alla. Ett rikt och civiliserat samhälle har både råd och möjlighet att ha en välutbildad befolkning.
Vänsterpartiet Leksand
Som ungdomarna sa, bra att det är så bra stämning mellan politikerna. Det lovar gott för framtiden.
Det är också positivt att partier från båda sidor ser behoven av fler bostäder och bättre arbetsförhållanden för kommunens anställda. Detta ser jag personligen som en avgörande fråga för att komma tillrätta med den kompetensbrist som både företagen och kommunen uppgavs lida av. Vad jag menar är att det är avgörande för att få kompetenta individer att söka sig till Leksand att det finns någonstans att bo utan att behöva köpa sig ett boende. Då blir det ett för stort steg för de flesta. Goda arbetsförhållanden och möjligheter att själv påverka sitt arbete har mycket forskning visat vara avgörande för trivsel, arbetstillfredsställelse och därmed resultat. Här gick meningarna isär om lösningar. Vänsterpartiet vill prova 6-timmars arbetsdag inom någon verksamhet, något som M och KD saknade förståelse för. De menade att det saknas personal idag och då kan vi ju inte sänka arbetstiden. Hur man skulle skapa bättre arbetsförhållanden istället var mer svårtolkat. Kortare arbetstid med en lön som går att leva på kommer att leda till färre sjukskrivningar och en personal som orkar jobba hela arbetstiden som (V) ser det. Jo, det kommer troligen att kosta något mer än vad det kostar idag men det är kostnader som i vilket fall som helst måste till för att komma tillrätta med arbetssituationen som råder. Det var intressant att Sebastian Larsson kan med att räkna som han gör. Han menade att kostnaderna skulle öka med 33 % dvs inga vinster med minskande sjukskrivningar och ökad trivsel. Annars brukar moderater kunna räkna med hävstångseffekter när det gäller att skattesänkningar skall generera ökade skatteintäkter. Det är visserligen på riksplanet men ändå. Att både M och KD valde att göra beräkningar för alla anställda i kommunen när förslaget från V är att prova i någon del visar att man inte förstår hur situationen på golvet ser ut och att något måste göras. Nej, 6-timmars arbetsdag kan vara ett sätt att attrahera arbetskraft och därmed komma tillrätta med kompetensbristen och borde provas i någon del av verksamheten.
Man kan också fundera på varför inte det blev någon diskussion om vägföreningar. Går det kanske inte att förklara fördelarna med att en sedvänja sedan 50 år rivs upp och kostnader dumpas över på enskilda?
Man diskuterade om det kan gå att göra avsteg från strandskyddet, här verkade det som det inte finns några större motsättningar. Från publiken kom dock information om att strandskyddet redan är åsidosatt genom att stängsel satts upp över vandringsleden vid stranden någonstans vid Hjortnäs, om detta stämmer är det häpnadsväckande att sådant kan ske utan att det beivras.
En fråga som oroar mej som arbetat i många år med reaktorsäkerhet och haveriberedskap inom kärnkraftindustrin är den brist på konsekvensinsikt och konsekvenanalys som uppvisas. Här vill jag lyfta fram några exempel från debatten.
Först de ökande kostnader som blev resultatet av att Excelskolan startade. Här varnade skolinspektionen för ökande kostnader men kommunen gjorde tydligen ingen riskkalkyl om hur det skulle slå, det blev som det blev, sparkrav som slagit på verksamheten. Enligt ungdomarna på plats har det resulterat i försämrade förutsättningar för studierna genom större klasser och färre stödfunktioner och därmed mer stök. Man ska inte gråta över spilld mjölk men man kan försöka lära sig av erfarenheter.
Nästa exempel är lärdomar från sommaren. Då utmanades kommunen av bränder och hetta. Det angavs att man klarade av situationen på ett acceptabelt sätt trots att man inte identifierat dessa situationer tidigare. Det framkom tydligt att kommunen saknar en relevant riskanalys där olika risker värderas avseende sannolikhet, konsekvens och åtgärder för att minimera eller hantera riskerna. Att vara mentalt förberedd på vad som kan hända och hur det kan hanteras förbättrar förutsättningarna för att framgångsrikt hantera situationen avsevärt. Leksand behöver detta och kommunerna i Sverige borde kunna samarbeta för att kunna förbereda sig bättre på vilka osannolika händelser som kan inträffa.
Det sista exemplet är kostnaderna för Moskogslänken där Ulrika Liljeberg menar att hon tror på kalkylen 20 miljoner trots att hon vet att cykelbanan till Västanvik gick på samma summa. Detta tycker inte jag är seriöst då jag förstått att kalkylen på för Moskogslänken är flera år gammal. Det är snarare den typen av glädjekalkyler man brukar ta till för att driva igenom ett beslut. Utfallet brukar då bli 3 till 9 gånger dyrare. Oavsett om det är strategisk rätt utifrån trafiksituationen att bygga Moskogslänken eller inte bör kalkylen vara aktuell när beslut fattas. Den oenighet som framkom om utredningen av behoven av Moskogslänken är tillräcklig eller inte bör diskuteramellanpartierna så att enighet i frågan uppnås. Då duger inte argumentet ”därför”, det hör hemma i sandlådan. Båda sidor stödjer förhoppningsvis sina ståndpunkter på reella sakargument. Det måste gå att skapa enighet i om något behöver djupare utredning eller inte. Att göra kommunala investeringar som inte ger det önskade resultatet kan inte försvaras.
Som ett slutord vill jag citera Tage Danielsson som diktade så klokt ord som passar att ha med sig när man förvaltar skattepengar.
”Säll, är den som har som rättesnöre, att tänka noga efter, före.”
Olle Berglund, V Leksand
Leksand är en kommun där vi har möjligheter att skapa ett gott och jämlikt liv för alla invånare.
För några decennier sedan var Sverige världens mest jämlika land. Så är det inte längre. Vi vet att jämlika samhällen ger större frihet och mer möjligheter till alla människor. Länder som är jämlika är också bättre på att lösa större samhällsutmaningar som klimatförändringar, rasism eller en otillräcklig välfärd.
Vänsterpartiets löfte i valet 2018 är att skapa ett Sverige för alla, inte bara för de rikaste.
Vänsterpartiets politik är socialistisk, feministisk, antirasistisk och vilar på en ekologisk grund.
En bra, jämlik och fungerande skola för alla elever, är nödvändigt för att få en bra start i livet. Att begränsa vinstintresset för privata skolor ser vi som en avgörande fråga. Skattemedel ska gå till verksamhet och inte till privata vinster.
– Leksands byskolor ska utvecklas – inte avvecklas. Majoritetens politiska styrning av skolverksamheten har fungerat dåligt under mandatperioden. Det vill vi ändra på.
Leksand är alla sina byar. För att byarna ska leva behövs bland annat byskolor, kommunikationer och grundläggande samhällsservice.
Vi anser även att det är kommunens uppgift att fortsätta sköta vägarna. Vi tror inte att bildandet av vägföreningar är ett bra sätt att lösa kommunens framtida behov av väginvesteringar.
Vänsterpartiet vill att det byggs fler hyresrätter i Leksands kommun och vi vill stärka det kommunala bostadsbolaget Leksandsbostäder.
Vi motsätter oss bestämt en eventuell utförsäljning av kommunens gemensamma fastighetsbestånd. Leksandsbostäder ska behålla och öka antalet hyresrätter samt vara en garant för rimliga hyror. Alla ska ha råd att bo.
Vänsterpartiet vill bevara och utveckla Leksands unika centrumkärna. Att värna små, unika butiker, kaféer och restauranger är viktigt, både i Leksand och Insjön.
Vi säger därför nej till att etablera dagligvaruhandel på Limsjöänget.
Vi behöver bygga ett arbetsliv för alla, där vi har makt och inflytande över våra jobb. Alla ska orka arbeta till pensionen och inte bli utslitna i förväg.
– Vänsterpartiet vill testa 6 tim arbetsdag, med bibehållen lön, i någon av kommunens verksamheter. Det leder till friskare personal, färre sjukskrivningar. Det gör Leksands kommun till en mer attraktiv arbetsgivare.
Kultur är en grundförutsättning för människans förmåga att forma ett rikt liv. Det ska vara lätt att utöva och uppleva kultur i kommunen.
Kultur handlar också om att skapa mötesplatser där alla är välkomna. Leksands kulturhus, bibliotek och fritidsgårdar ska vara öppna då de flesta är lediga, alltså kvällstid och helger.
Vänsterpartiet värnar om skolbibliotekarierna som en viktig del av utbildningen. Folkbildning, studieförbund och demokrati hör ihop.
– Alla barn ska kunna ha tillgång till Kulturskolan och dess många uttrycksmöjligheter. Därför vill vi ha en avgiftsfri Kulturskola.
Att välja kollektivtrafik gynnar både miljö och ekonomi. Vänsterpartiet arbetar för att införa avgiftsfri och väl utbyggd kollektivtrafik.
Att resa kollektivt gynnar såväl jämställdhet som jämlikhet.
– Vänsterpartiet föreslår att busstrafiken mellan Leksand och Falun via Sågmyra ska återinföras.
Vänsterpartiet vill att miljömålen prioriteras, och verkar därför för att samhället ska bli fossilfritt och långsiktigt hållbart. Gång- och cykeltrafik ska ges bättre förutsättningar.
Vänsterpartiet vill slå vakt om ömtåliga ekosystem och bevara våra levande skogar. Kommunen har idag 29 naturreservat, och vi vill att dessa bevaras och utökas för att främja natur och artrikedom.
Kvalitet inom vård och omsorg innebär tillräckligt med personal som har tid att bry sig om och ta hand om, när det behövs.
I längden innebär det också att personalen är friskare och vikariekostnaderna minskar.
Rätt till heltid ska vara en förutsättning, och antalet osäkra visstidsanställningar ska vara ett minimum.
– Vänsterpartiet vill ha bort dumsnålheten i bemanningen!
Hemsida: leksand.vansterpartiet.se,
Facebook: Vänsterpartiet Leksand
E-post: [email protected]
Motion från Vänsterpartiet i Leksand 180322
Sex tim arbetsdag/arbetstidsförkortning är framtiden!
Vänsterpartiet vill påbörja övergången till sex timmars arbetsdag.
Vi måste bygga ett arbetsliv för alla. Ett arbetsliv där vi har makt och inflytande över våra jobb, där alla orkar jobba till pensionen och inte blir utslitna i förväg. Ett arbetsliv där alla ryms och där inte stora grupper hamnar utanför. Ett arbetsliv där det är självklart att vi vet våra scheman i god tid och inte tvingas vänta vid telefonen på tillfälliga inhopp.
Åtta timmars arbetsdag lagstadgades för nästan 100 år sedan och normalarbetstiden har varit 40 timmar i veckan sedan 1973. Sedan dess har produktiviteten skjutit i höjden. Organisationer har slimmats och effektiviserats. Heltidsanställningar har alltmer ersatts av deltider och visstidsanställningar, främst i kvinnodominerade yrken. För många präglas dagens arbetsliv av stress och högt tempo. Det leder till att sjukskrivningstalen ökar, kvinnor drabbas särskilt hårt. Sjukskrivningstalen i den offentliga sektorn ligger mycket högre än inom den privata.
Runt om i landet pågår eller inleds i kommuner och landsting, projekt med att införa sex tim arbetsdag/arbetstidsförkortning, med bibehållen lön, för anställda inom vissa verksamheter.
Det finns många anledningar att förkorta arbetstiden:
Inom Leksands kommun har vi möjlighet att gå före och visa hur andra prioriteringar och en annan organisation av arbetslivet är möjlig.
Därför vill vi:
Att en förstudie genomförs för att utreda i vilken verksamhet arbetstidsförkortningen ska genomföras.
Att ett projekt med att förkorta arbetstiden inleds i Leksands Kommun.
Förutsättningen ska vara att inom en sammanhållen verksamhet förkorta normalarbetstiden till 6 timmar, dvs 30 timmarsvecka, med bibehållen lön. Val av verksamhet ska ske där förbättring av arbetsförhållanden och arbetsmiljö är mest angelägen.
Det kan till exempel vara där sjukfrånvaron är hög, deltider är fler, inom verksamheter där hög stress förekommer. Omfattningen av arbetstidsförkortningen ska vara av den storlek som medger att generella erfarenheter av projektet kontinuerligt kan ges.
Finansiering av arbetstidsförkortningen kan ske genom ökat anslag i budgeten. Hänsyn ska tas till de dokumenterade positiva ekonomiska och mänskliga effekterna i form av minskad stress, ökad kvalitét i arbetet, lägre kostnader för sjukskrivningar, övertider samt inhyrd personal.
Förstudien bör pågå under ca ett halvår och därefter fattas beslut om i vilken verksamhet och form arbetstidsförkortningen kan ske.
Kajsa Fredholm, Inga Westlund, Saga Vass
Vänsterpartiet Leksand
Konsultbolaget WSP har för kommunens räkning gjort en miljökonsekvensbeskrivning (MKB), för att utröna huruvida det är lämpligt att bygga på den gamla soptippen på Limsjöänget.
En ny detaljplan för området planeras, och hur den kommer att se ut, eller alls blir av, hänger på hur Länstyrelsen ställer sig till det ”Natura-2000 tillstånd” som kommunen lämnat in. Läs mer
